Enkelspåriga SFS

I förra veckan kom rapporter om att antalet studenter som avsöljas för fusk på landets högskolor och universitet har ökat dramatiskt. Bara under vårterminen i år var antalet fuskare lika många som de var under hela förra året.

Detta är mycket allvarligt och är ytterligare bevis för att det svenska utbildningssystemet har problem. Sveriges förenade studentkårer, SFS, tycker att dock att problemet med fuskande studenter är överdrivet och verkar inte tycka att det är så allvarligt.

- En promille av alla studenter är inte så mycket, säger vice ordförande Lotta Ljungqvist till DN.

Tycker SFS det är OK om 9 000 svenskar fuskar med skatten också? Det är ju trots allt bara en promille.

Sedan tar Lotta Ljungqvist till SFS standardsvar på alla problem inom högskolan; nivån på studiemedlet.

- Det finns en ekonomisk aspekt. Studiemedlet är så lågt att studenterna måste jobba extra. Sedan tvingas de fuska när tiden inte räcker till studierna.

Men hallå... Jag håller med om att studiemedlet är för lågt, men att dra slutsatsen att det är orsaken till att fusket ökar känns lite galet. SFS verkar ta till detta så fort de ska uttala sig utan att egentligen ha något att säga. Det skadar organisationens trovärdighet att ständigt dra in samma argument i alla tänkbara och otänkbara situationer. SFS drar slutsatser om olika dynamiska effekter som de inte har grund för. När de nyligen krävde att studiemedlet skulle höjas till 84 000 kr/år så påstod Lotta Ljungqvist att höjningen skulle kunna sparas in för att färre studenter skulle jobba extra vilket skulle göra att arbetslösa fick deras jobb istället och det leder till lägre kostnader för A-kassan och fler skattebetalare.

Ni hör själva... Gissningslekar hela dagen lång. Höj studiemedlet så minskar fusket! Höj studiemedlet så minskar arbetslösheten! Vad kommer här näst? Höj studiemedlet så blir det fred på jorden?!

Studenternas köpkraft har minskat under en lång tid. För en organisation som gör anspråk på att företräda i stort sett alla Sveriges studenter måste den försämrade situationen för studenterna ses som ett misslyckande. SFS brukar skryta med att de är en erkänd remissinstans till regeringen och att de har möjlighet att påverka politiken bättre än andra studentorganisationer. Man kan ju fråga sig vad SFS egentligen gör och vad de skriver i sina remissvar med tanke på hur situationen för Sveriges studenter ser ut.

Socialdemokraternas politik går ut på att alltfler ska in på högskolan oavsett om de är motiverade eller inte. En motiverad student går på högskolan för att lära sig, inte för att få ett betyg och ett examensbevis, även om detta är viktigt. En omotiverad student går på högskolan för att den känner sig tvingad till det för att ha chansen att få ett jobb och för den är betyget det enda som räknas, inte den kunskap som hon/han har efter avslutad utbildning.

Socialdemokraterna brukar tala om att alla ska få en chans och därför måste högskolan byggas ut. Problemet är att den utbyggda högskolan snarare är ett förlängt gymnasium. Många av de som går ut från högskolan idag är inte bättre utbildade än de som gick ut ur gymnasiet för 20-30 år sedan. Sverige har förvisso fler högskoleutbildade och kvantitet är ju det enda regeringen tycks bry sig om. Men det väsentliga borde ju vara vad de som går ut egentligen kan, d v s ett mått på kvaliteten på utbildningen. Och när det gäller kvaliteten på utbildningen så är jag inte så säker på att Sverige har ökat sin konkurrenskraft de senaste åren.