Och debatten vanns av... soffliggarna!

Har just tittat klart på den emotsedda partiledarduellen mellan Fredrik Reinfeldt och Göran Persson och jag måste säga att jag är gruvligt besviken. Lyckligtvis är det långt till valet och förhoppningsvis kommer många och betydligt bättre debatter innan dess för så här kan det ju inte fortsätta. Om det gör det kommer valdeltagandet förmodligen bli rekordlågt eftersom vanliga människor upplever att politiken inte handlar om dem.

Duellen blev, mest p g a Göran Persson, en lång lektion i svensk 1990-talshistoria blandat med en del beskrivningar av ett Sverige som ingen av duellanterna sade sig vara nöjda med. Skillnaden är ju dock att Göran Persson har haft över tio år på sig att göra något åt det. Idéerna om hur vi ska få fler människor i arbete och hur vi ska få bukt med de höga sjukskrivningstalen lös med sin frånvaro. Detta gällde tyvärr för båda duellanterna.

Mest frustrerad blir jag över att Göran Persson (ni vet han som i princip på egen hand räddad Sverige på 1990-talet) fortfarande, likt en trasig LP-skiva, upprepar att allt elände beror på fyra års borgerligt styre i början av 1990-talet. Göran Persson är en man med mycket stort självförtroende och mycket liten självinsikt. Hur förklarar Göran egentligen att det varje dag är 1 500 000 människor som inte går till jobbet trots att han regerat över två rejäla högkonjunkturer och därigenom borde haft utmärkta ekonomiska förutsättningar att skapa fler jobb och ett bättre liv för människor i Sverige?

Det mest löjeväckande under kvällens TV-sändningar var ändå Aktuellts anordnade debatt mellan vice ordföranden i Svenskt Näringsliv och LO-ordföranden som endast var en debatt om debatten, och dessutom med två ganska usla debatörrer. Pinsamt SVT!